Självmord


Självmord

 

Inledning
Jag har valt att fördjupa mig inom området självmord. Anledningarna till att jag valt att arbeta med detta är flera. För några år sedan begick flera i min bekantskapskrets självmord under loppet av två månader. Detta fick mig att grubbla och undra, varför starka, friska och till synes psykiskt välmående människor plötsligt tar detta drastiska steg.

Ofta har jag i hela mitt liv fått höra att människor som begår självmord är fega och egoistiska. Visst, så kan jag förstå den retoriken, men jag blir irriterad varje gång jag hör detta- de som påstår detta måste ha fel!. Trots att jag aldrig själv har haft självmordstankar någon gång i livet, så är jag såpass ödmjuk och tror att jag precis som alla andra kan hamna där. Min personliga uppfattning och tro är att man som självmordsbenägen, i princip, kan vara lika utelämnad till ödet som den som exempelvis får cancer eller en hjärtinfarkt. Att man helt enkelt blir så påverkad av sitt psykiska tillstånd, att det tar sådan överhand, att man inte är fullt tillräknelig, eller att man bara inte orkar leva längre. Därmed så vill jag påstå att man dör av sitt psykiska tillstånd, likväl som att man kan dö av vilken livshotande sjukdom som helst.

Om jag har rätt eller fel återstår att ta reda på i detta arbete.

 

Frågeställning

1 .Fakta i siffror, frekvens?

2. Varför tar så många detta yttersta och drastiska steg? Vilka anledningar, sjukdomar och tillstånd ligger bakom.

4. Att vara anhörig

5. Kan vi alla bli självmordsbenägna?

6. Självmord ur beteendeperspektiv?

7. Hur kan man bli frisk, behandlingsmetoder?

8. Föreningar och annat stöd.
 

Metod.
Jag kommer i första hand att använda mig av information från internet. Det finns mycket tillförlitlig information att använda sig av därifrån.

 

Statistik.
Världshälsoorganisationen har sammanställt statistik som tyder på att nästan 900000 varje år tar livet av sig i hela världen. Denna statistik anses inte vara så säker då det råder brist på befolkningsräkning och dokumentation av dödsorsaker. Vad man däremot vet med säkerhet är att det råder stor skillnad på självmordsfrekvensen beroende på var man bor. Detta gäller inte bara kontinenter utan kan skilja sig även från närbelägna länder och i vissa fall till och med ort för ort.

I Europa varierar självmordsfrekvensen från 11-36 per hundratusen invånare och år, där de länder med höga siffror ligger i östra Europa. Längre österut , alltså i Ryssland, så är nivån anmärkningsvärd hög, särskilt bland män, 74 självmord årligen per hundratusen invånare. Detta kan sättas i paritet till exempelvis Kuwait där endast 2 personer per hundra tusen begår självmord. Det är alltså en extremt stor skillnad i frekvens när det gäller självmord. Så här ser det ut i hela världen och det finns så klart väldigt många bakomliggande orsaker till att frekvensen skiljer sig så markant.. Arbetslöshet, fattigdom, krig, religionstillhörighet, dryckesvanor är bara några orsaker i denna exempelfloria.

 

Statistiken i Sverige.
I detta arbete har jag valt att fördjupa mig mer i den svenska statistiken. Nasp vid karolinska Institutet har sammanställt statistik över självmordsfrekvens i Sverige från åren 1980 -2007.

1

Här kan man utläsa att antalet totala självmord successivt har sjunkit. Självmordsantalet har i stort sett halverats sedan 1980.

 

Självmord är klart vanligast i medelåldern. 

I övrig statistik som jag inte valt att ta med i detta arbete så kan det vara intressant att veta att: 

Självmord förekommer även i tidigare i åldrar. Detta är dock mycket ovanligt. I åldern 10-14 så har antalet självmord årligen legat på mellan 1-9 självmord per år mellan åren 1980-2007. År 2007 hade man två misstänkta fall av självmord hos barn under 10 år. Man kunde dock inte med säkerhet bestämma de fallen som självmord.

Självmord är vanligare hos män än hos kvinnor. Könskvoten, d v s förhållande mellan mäns och kvinnors självmordstal var år 2007, 2,4:1. Det betyder att för varje kvinna som begick självmord, begicks således 2,4 självmord av män.

Sjärvmordsmetoder
På vilket sätt man väljer att begå självmord varierar stort mellan olika länder och i vissa fall landsdelar. Valet av metod kan påverkas av kulturella, förebilder och uppfattningar och tillgång till olika självmordsmedel. Skillnaden mellan män och kvinnor är också markant.

I Sverige är förgiftning och hängning de klart vanligaste metoderna och svarar för mer än 60% av det totala antalet självmord. Bland män dominerar hängning och hos kvinnor är förgiftning den vanligaste metoden.

1Nasp, Karolinska institutet, själmordsfrekvens 1980-2007

Tilläggas till ovanstående statistik för att komplettera upp den fullständigt är att metoderna: föremål i rörelse utgör 5,7% och annan metod 6,2%.

 

 

Orasaker till självmord.
Det kan finnas många bakomliggande orsaker till varför en person begår självmord. Det är dock vanligt att personen har någon psykisk sjukdom i grund och botten, särskilt depression- och psykossjukdomar.. Denna risk förhöjs ytterligare kraftigt om personen samtidigt har någon form av missbruksproblem. Schitzofreni är mycket starkt kopplat till självmord, man räknar att 10% av dom med denna diagnos kommer att avlida genom självmord.

Man har i intervjuer med med människor som försökt ta sitt liv ofta fått en komplex bakgrund till orsakerna till självmordet. Det handlar nästan alltid om att fly från sin psykiska smärta, men ofta sker självmordförsöket impulsivt. I samband med självmordsförsöket beskriver patienterna ofta om ett akut förvärrat sinnestillstånd. Hos en del yttrar det sig genom förvirring, panik och desperation, medan det hos andra infinner sig mer som ett slag lugn med avstängda känslor och ett starkt fokus på själva handlingen.

Gemensamt för de båda tillstånden är att patienterna upplevde det som omöjligt att söka hjälp, att man var bortom räddning och inte ville räddas. Många av patienterna beskriver en oro om att hamna just i detta tillstånd igen. Dessvärre finns det inte mycket forskning om just detta. Det är viktigt att denna fråga undersöks mer för då det är viktigt att undvika att patienterna hamnar i detta tillstånd igen.

Tre funktioner är särskilt utmärkande för patienter som är i risk att begå självmord, de är:

  • Ambivalens:. De flesta som begår eller försöker begå självmord ahr delade känslor inför detta. De vill egentligen inte dö. De vet bara inte hur de ska orka att leva.

  • Impulsiviteten: Självmordshandlingen är ofta impulsivt fenomen och är av sin natur övergående. Om personen avbryts just i det kritiska skeendet är chansen stor att man lyckats lösa upp livskrisen med hjälp av professionell hjälp.

  • Rigiditet: När människor är självmordnära så begränsas deras känslor och tankar och de finner ingen annan väg ut än att begå självmord. De sänder ofta ut signaler om att ” de vill dö” eller att de upplever allt som meninglöst. Dessa uttalanden får man aldrig ignorera då de kan vara den grund till hjälp som personen söker.

Men det är inte alltid som personer har någon form av psykisk sjukdom. Det kan vara många andra faktorer som spelar in. Här följer riskfaktorer där man bör vara extra uppmärksam

  • Personer som varit utsatta för olika slags trauma, kan bl.a handla om familjeproblem, mobbning, sexuella övergrepp m.m

  • Förlorat någon i sin närhet som betyder mycket, skilsmässor, relationsproblem, dödsfall osv

  • kroppsliga besvär, sjukdomar ,handikapp, mm

  • Personer som påbörjar eller avslutar medicinering. Personer som börjar eller slutar med narkotika och alkohol

  • När en person är arg/ledsen, känner förtvivlan, depression

  • Humörsvackor, personer som har pendlande livslust

  • Personer som pratar om självmord, särskilt ur den vinkeln att man bara vill dö.

Dessa faktorer ska alltid beaktas, särskilt om en person har flera av dessa faktorer samtidigt.

Man kan också koppla riskfaktorer till social mönster och här finner man förhöjda risker hos..

  • Ensamstående, särskilt nyblivna

  • En del invandrargrupper som kommer från komplicerade kulturer

  • I stora städer och i Norrlands inland är självmordsrisken högre. En paradox i sig. I mindre tätorter där man har en stark sammanhållning är risken mindre.
     
    Alkoholism och självmord

Alkohol är ofta en stor orsak till varför människor väljer att avsluta sitt liv i förtid. Omkring en tredjdel av de som begått självmord har varit beroende av alkohol. En del andra studier pekar på att denna siffra ligger närmare 50%.

Utmärkande för denna grupp är att de ofta att de börjat dricka i ung ålder och har konsumerat under en längre tid.

Depression ur olika perspektiv.
Depression är som tidigare nämnts ett mycket vanlig orsak till självmord. Det finns olika förklaringar till varför vi hamnar i detta tillstånd ur olika perspektiv.

Socialt perspektiv: Här ser man mycket på hur miljö och vår omgivning påverkar vår kropp. Ju mer kaotiska våra liv är desto större risk att vi drabbas av depression

Biologiskt perspektiv. Ur detta perspektiv vill man mena på att depressioner orsakas av brist på signal- och transmittorsubstanser i det centrala nervsystemet eller att vi av har nedsatt förmåga att utnyttja dessa. Seratonin och noradrenalin är exempel på dessa substanser. Som i ett led av detta tror man också att depressioner kan vara genetisk betingade.

Psykodynamiskt perspektiv: Här inriktar man sig på våran uppväxt. Om vi har haft en mindre lyckad barndom av olika slag så kan det komma igen senare i livet i form av depression. För att komma till rätta med depression måste man gå till botten med gamla tankar, föra upp dom till ytan, reda ut och samtal om dom.

Kognitivt perspektiv: Här är man inriktad på personens tankemönster. Att det är personens egna negativa tankespiral och felaktiga bild av världen är orsaken till depression. Här gäller det att bryta den negativa tankespiral.


Min personliga uppfattning kring dessa perspektiv är att det är farligt att låsa sig fast vid en tanke. Risken är då stor att att man missar själva orsaken till problematiken tror jag. Jag tror inte att ett enskilt perspektiv kan förklara allt. Den teorin stödjer jag bl.a på att man i studier funnit att en kombination av läkemedel och terapi är den bästa behandlingsformen för en patient som lider av depression.


Kan vi alla bli självmordsbenägna ?


Utan att jag hittar ett definitivt svar på denna fråga i något material så vågar jag nog som enkel lekman svara ja på denna fråga. Nästan 50% av alla människor går någon gång i livet i självmordstankar. Det är givetvis olika grad av allvar i dessa tankar, men det visar trots allt att tanken är väldigt vanlig. Benägenheten att genomföra ett självmord varierar kraftigt från person till person. En del kan ta svåra livskriser förhållandevis lätt, medan andra kan få svåra problem av vad vi andra upplever som bagatellartat.

Ibland hör jag människor som påstår att dom aldrig skulle våga eller göra något så dumt som att begå självmord. Jag vet att även denna kategori av människor kan begå självmord, då jag själv har erfarenhet kring detta. Jag vill med hänvisning till de bakomliggande orsaker till ett självmord som jag skrivit om avslå detta bestämt. Det handlar inte om det, självmord har inget med mod att göra. Även om man inte är benägen till att begå ett självmord/självmordsförsök så tror jag inte att man kan skriva ner en persons riskprofil till siffran 0. Komplexa olyckliga omständigheter kan enligt min mening även rubba den mest starke
 

Behandlingsmetoder.
Ett självmordsförsök är mycket nära ett självmord, men det finns mer bakom detta än enbart ett misslyckat självmord. Ofta är ett självmordsförsök ett desperat rop på hjälp. Behandlingsmetoderna varierar och man skräddarsyr en individuell behandling inom vissa ramar och riktlinjer. Det är faktisk ganska få som behöver läggas in på en psykiatrisk klinik. De som har en psykiatrisk störning eller bedöms som mycket självmordsbenägna läggs in. Även om patienten motsätter sig denna våd så kan det bli fråga om tvångsinläggning. Vad som är viktigt är att man alltid grundligt utreder orsakerna till självmordsförsöket och behandlar därefter. Ofta är medicinering nödvändig mot ångest och/eller depression. Oavsett om patienten får medicin eller ej så ska den alltid kompletteras med samtalsstöd eller kvalificerad psykoterapeutisk behandling. Viktigast av allt i en lyckad återhämtningsprocess är stöd i från nära och kära. Dessvärre är det något som inte alla har.

Att vara anhörig



Att vara anhörig till en person som mår så dåligt att hon/han inte vill leva längre kan vara mycket jobbigt och svårt. Denna situation påverkas mycket av vem det är i vår krets som är sjuk. Vad som är viktigt som anhörig är att komma ihåg att man kan inte göra mer än vad man själv klarar av och orkar. Man utsätts för en enorm påfrestning och det kan vara klokt att som anhörig att vara i kontakt med en egen psykolog.

Om du förstår att någon i din närhet inte mår bra kan du försöka få lite tätare kontakt med personen, ringa oftare, ta en promenad eller fika. Det behöver inte röra sig om märkvärdiga saker, bara att finns till som stöd, att lyssna och kanske kunna förmedla hopp.

Att försöka prata med personen om problemet är bra. Här kan man försöka komma med andra infallsvinklar, ofta hjälper det om personen får höra en annan syn på problemet. Om personen inte är mottaglig eller drar sig undan så bör man i detta läge absolut söka professionell hjälp. Kanske kan du erbjuda dig att ringa eller följa med till läkaren eller psykologen. Även om personen måste klara av besöket själv så kan det vara skönt att ha någon där som väntar när det är klart.

Det är aldrig för tidigt att söka hjälp men informera gärna din vän om detta så att personen inte känner att du går bakom ryggen på denne. 

Nollvision
I Sverige avlider ca 1500 personer pga självmord. Detta kan sättas i paritet till hur många som dör i trafiken, ca 350 st liv/år. I trafiken har våra politiker bestämt att vi sak ha en nollvision, men än så länge finns inte någon sådan vision när det gäller självmord. Föreningen SPES jobbar på detta och har manifestationer för det. De har också tagit fram förslag för hur man drastiskt kan minska självmorden i Sverige. Låt oss hoppa på att våra politiker hörsammar detta behov.

Föreningar och stöd.
Ibland kan det faktiskt räcka att prata med någon. Det finns hjälp att få. Här nedan följer några exempel på vart du kan vända dig om du känner behov av stöd

  • Nationella hjälplinjen

  • Jourhavande präst

  • Jourhavande medmänniska

  • Jourhavande kompis

  • BRIS

  • Linje 59 för bi- och homosexuella ungdomar

  • Förening för suicidprevention och efterlevandestöd - Spes

  • Rädda barnen

Sammanfattning.
Jag konstaterar nu när jag är klar att det har varit ett intressant arbete att genomföra. Jag tycker också att min tes om att självmord inte har ett dugg med mod eller egoism att göra, har förstärkts. Just det som personerna beskriver om att de finner sig ”bortom hjälp” och ambivalensen kring att leva visar utan tvekan att det inte handlar om detta. De som påstår något annat kan likväl säga till sin morfar, att han är feg som viker ner sig för prostatacancern. Även om jag inte till 100% fick det bekräftat, att vi alla kan hamna i ett tillstånd där vi blir självmordsbenägna, så tyder mycket på att vi faktiskt kan det.

Självmord är trots en kraftig nedgång sedan 1980-talet fortfarande ett stort problem för individer, anhöriga och samhälle. Antalet döda i självmord är mer än fyra gånger vanligare än vad antalet döda är i trafiken, ändå satsas det alldeles för lite pengar för förebyggande åtgärder kring detta. Detta visar att vi på sätt och vis prioriterar fel när det gäller förebyggande åtgärder. Personligen tror jag att detta handlar om människans syn på självmord. Stigmatiseringen kring självmord lever kvar, en föreställning om att de får skylla sig själva, om psykisk sjukdom och alkoholism. Detta är tillstånd som människor inte var sig vill eller kan förknippa sig själva med. Det är vi friska som sviker denna grupp av människor. Det är vi som är egoistiska- inte dom.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0